tisdag 11 september 2012

4:an! Kom ihåg att du ska dö!




Nu har jag läst ännu en hyllvärmare, min fjärde för säsongen. Det blev en Muriel Spark-bok: Memento Mori som kom ut första gången 1959 och som handlar om döden. En samling vänner och bekanta i åldrarna 70 och uppåt börjar få underliga telefonsamtal, alla med samma budskap: "Remember you must die".  Reaktionerna varierar, en del tror att det är ett dåligt skämt, andra att någon i deras närhet försöker skrämma dem (och här kommer en hel del gamla oförätter fram) medan vissa helt enkelt tror att det är döden själv. Polisen får heller ingen rätsida på det eftersom alla beskriver rösten på olika sätt, en tycker att det är en pojke, nån annan att den har en utländsk brytning, en tredje att det är en formell och strikt medelålders man.

Charmian Colston, den 85-åriga författarinnan som börjar bli dement precis när hennes författarskap börjar få ett andra uppsving tar det hela med ro. Hennes mans bossiga syster däremot, Dame Lettie, tror att hela hennes bekantskapskrets intrigirerar emot henne och Charmains otrevliga hembiträde Mrs Pettigrew som har börjat pressa Charmains man på pengar förnekar det telefonsamtal hon själv fått (precis som hon förnekar sitt ansiktslyft) och påstår att de andra gamlingarna bara hittar på för att de vill ha uppmärksamhet. De här reaktionerna är indikationer på vilka sorts människor det här är och hur deras inställning till livet ser ut, vilket är vad boken handlar om.

Boken handlar också om åldrande naturligtvis, men det är trots allt inte en förutsägbar tragisk bild Spark målar upp. Hon är som vanligt smart och rolig och Memento Mori är oerhört trevlig läsning.